Hur ska man kunna glömma bort en person för en stund? Jaaa, det blir ju inte lätt överhuvudtaget...med tanke på hur mycket jag tänker på han. Sen vet jag inte hur lång stund han menar? Men jag måste försöka stå ut bara och vänta, fast vänta är det värsta jag vet! Mina tankar och funderingar kommer absolut att pendla upp och ner, ena stunden så kan jag tycka att det ser lite ljust ut och att det blir Vi i slutädan men sen kan det dala och jag tvivlar på allting...
Jag vet med mig själv att den där klumpen i magen kommer nog att dyka upp och huvudvärken kommer smygandes tillbaka under den här tiden! Jag tycker att det redan är jobbigt... Men därför är jag glad att jag ska umgås med mina kompisar så jag får tänka på annat! På fredag kommer två tjejer till mig som jag jobbar med på Gullåsen, de är från Sverige. Vi ska grilla och så har jag lovat att jag ska visa de runt i Lumparland och sedan skjutsa de tillbaka till stan och vi far säkert på lite sightseeing då också! Sen på lördag ska jag på grillparty med Lumparlands gänget, det ser jag verkligen framemot...har inte festat med dem ännu i sommar!
Innerst inne så vet jag ju att det blir bra till slut fast det tar sin tid! För jag vet ju att vi vill båda vara med varandra... Kommer säkert att fälla en och annan tår innan allt är klart... Det brukar kunna kännas bättre om man har fått lätta på trycket lite! Men det allra värsta blir nog att vi inte ska höras emellan... Hoppas att den här "stunden" går fort!!!
4 kommentarer:
Ja du vännen..att träffa någon är stort. Speciellt om man har den där speciella känslan inom sig.
Man blir oftast glad, pirrig och svävar på moln. Utan att säga för mycket såhär öppet så brukar jag ju ha lite välvalda ord o uttryck som kan komma väl till pass. Man VILL ju känna sig GLAD o framåt när man fattar tycke för nån. Sen om det dessutom är besvarade känslor så kan man inte kanske riktigt alltid förstå att det finns hinder av olika slag. Man är ju RÄDD för att förlora det man börjat tycka om och första fasen i ett eventuellt förhållande är just en fas trro jag, där man lär känna personen på ett ytligare plan till först. Man vill ha den där trygghetskänslan. Allt verkar ju då så osäkert och nytt. Men den där osäkerheten växer sig ju starkare med tiden. Alla har vi säkert upplevt nån form av ”krossat hjärta” mer eller mindre som unga. ..Det SKA kännas bra, det SKA kännas positivt från BÖRJAN tycker JAG..får man kämpa från början för nåt så d klart man blir lite rädd. Kramar till dig /Pia
STOR KRAM!
Ska hålla tummarna för att tiden går fort och att allt blir bra! stora kramar L
hej vännen=)
Vi borde träffas!
ha en bra helg kram johanna
Skicka en kommentar